Det är dags att reda ut detta med frysning vs upphettning! De flesta av oss vet att upphettning tar död på bakterier men vad händer med bakterierna vid frysning?
Det som händer är att bakterierna slutar föröka sig eller förökar sig långsammare. Problemet är om det finns bakterier på maten innan frysning, då finns de kvar levande efter att de tas ut från frysen. Virus dör inte heller i frysen.
Svaret på frågan är: Nej, varken bakterier eller virus dör i frysen!
De flesta av oss har nog hört att man kan bli magsjuk av att äta råa ostron. Men vad är det man blir sjuk av?
Det är främst Norovirus (alltså vinterkräksjukan), men det finns även en risk att bakterien Vibrio gör oss sjuka när vi äter ostron. Om man skulle upphetta ostronen ordentligt så skulle de kunna ätas utan oro för virus och bakterier, men eftersom trenden är att äta dem råa finns risken att bli sjuk.
Så hur sjuk kan man bli av att äta råa ostron? Är det värt att chansa? Ja vinterkräksjukan har du säkert haft och vet hur dåligt du mådde med kräkningar, diarré och kanske även feber som varade i några dagar. Däremot har du kanske inte hört talas om bakterien Vibrio. Symtomen för Vibrio är främst vattniga diarréer och magsmärtor, men även kräkningar och feber förekommer. Den är vanligast i importerade ostron då bakterien trivs i varmare vatten än de vi vanligtvis har i Sverige. Både Vibrio och Norovirus kan hamna i ostronen när de odlas i kustnära vatten och det som händer är att ostronen filtrerar vattnet och om vattnet är förorenat med Vibrio eller Norovirus så fastnar dem i ostronen. Båda dessa kommer från människors avföring och de kan hamna i ostronen om vattnet där de odlas är förorenat.
Så svaret på frågan är: Nej, det är inte säkert att äta råa ostron!
Vill du ha en kinderöverraskning? Ja här blev det verkligen en oväntad överraskning!
När man hör om Salmonella förknippar man det oftast med kött och ägg. Då menar jag ägg från höns, inte kinderägg! Men vad de flesta inte vet är att Salmonella också förknippas med choklad. Hur hamnar då Salmonellan i chokladen?
Salmonella kommer ursprungligen från människors och djurs tarmar och sprids till miljön via avföringen. Bakterien kan därför enkelt spridas till miljön och sedan hamna i djurs foder och i livsmedel som vi äter. T.ex. kan kakaobönorna ha fått på sig Salmonella på detta sätt. Egentligen bör Salmonella dö när kakaobönorna rostas, men ibland överlever de ändå. Det verkar dock som att orsaken till detta utbrott är mjölprodukten ”buttermilk” som används som ingrediens i kinderäggen. Salmonella kan ha hamnat i mjölken vid mjölkning då den kan komma från kornas spenor som ej rengjorts tillräckligt. För att ta död på bakterier i mjölk så bör den pastöriseras så eventuella bakterier dör. Något måste gått fel under pastöriseringsprocessen som gjort att Salmonellabakterierna överlevt och senare hamnat i kinderäggen då olika mjölkprodukter används som ingredienser.
Lite kort info om Salmonella: Salmonella är en bakterie som orsakar många sjukdomsutbrott i Europa varje år. Inkubationstid (alltså tiden från att man fått i sig bakterien tills att man får symtom) är ca 1-3 dagar. Några vanliga symtom är diarré (kan vara blodig), magkramper och feber. Symtomen varar oftast i några dagar men kan vara i över en vecka. Oftast blir man helt frisk, men äldre, väldigt små barn och kroniskt sjuka kan drabbas hårdare. Har man otur kan man även drabbas av komplikationer såsom ledinflammation. Har man haft salmonella och blivit frisk kan man fortfarande utsöndra bakterien i avföringen under väldigt lång tid. På så sätt kan bakterien spridas vidare ut i miljön.
Förmodligen har du inte hört talas om yersinios. Det är en sjukdom som orsakas av bakterien Yersinia. Bakterien finns främst på grisens tonsiller och tunga och kan hamna på fläskköttet vid kontamination under slakten. Just nu pågår ett yersinia utbrott i Sverige: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/yersinia-sverige-januari-2021-/. Man vet fortfarande inte vad smittkällan är med den vanligaste orsaken är fläskkött, därför är det väldigt viktigt att du steker igenom fläskköttet!
Det bör även vara noggrann med hygienen när du hanterar det råa köttet:
1. Använd inte samma skärbräda till att hacka/skära annan mat på utan släng den direkt i disken/diskmaskinen
2. När du tagit i det råa köttet öppna kranen med armbågen/utsidan av handen och tvätta händerna med rikligt med tvål
3. Undvik att stänka runt vatten i köket när du tvättar händerna/diskar redskap som varit i kontakt med köttet
4. Låt inte köttsaft droppa från förpackningen på annan mat i kylskåpet
Risken att drabbas av listerios är störst vid konsumtion av vissa färskostar, rökt och gravad fisk och skivade köttprodukter. De flesta kan få i sig bakterien utan att bli sjuka, men personer som tillhör så kallade riskgrupper kan råka väldigt illa ut då Listerios har hög dödlighet hos de som blir sjuka (20-30%). I ett uppmärksammat utbrott i augusti 2014 i Danmark avled 12 personer. Ett av de senare utbrotten i Sverige drabbade 49 personer (2013-2014), varav 7 avled i nära anslutning till listeriainfektionen. Smittkällan för båda utbrotten tros vara köttprodukter. År 2019 rapporterades två skilda utbrott: under ett av dessa smittades 44 personer och smittkällan var troligen leverpastej, skinka och medvurst.
De som tillhör riskgrupp är äldre och de som redan lider av andra sjukdomar. Det kan även orsaka missfall hos gravida. Om du tillhör någon av dessa riskgrupper är det viktigt att undvika livsmedel som inte upphettas innan de äts om de har förvarats länge i kylskåp. Listeria trivs bra i vakuumförpackningar. Listeria kan dock avdödas vid upphettning (70°C).
Läs mer om uppdaterade råd om Listeria på Livsmedelsverkets hemsida:
Till skillnad från virus som inte kan föröka sig utanför kroppen kan bakterier frodas på ytor. Bakterier älskar smuts som består av matrester då de använder vattnet och näringen i maten för att föröka sig. Därför är det särskilt viktigt att hålla rent i köket. Rengör redskap och ytor innan och efter du lagar mat. Nedan kommer några tips:
Rengör uppifrån ned, t.ex. när du torkar av kaklet ovanför spis och köksbänk.
Använd en ren trasa. Är den välanvänd kan den innehålla mycket bakterier.
Använd varmt vatten när du diskar och torkar av ytor då det löser upp fett.
Vanligtvis innehåller allmänna rengöringsmedel alkaliska medel, klor och tensider som löser upp fett och protein (dvs. matrester). Däremot hjälper dessa inte så bra mot t.ex. kalk. För att få bort kalken på diskbänken fungerar sura rengöringsmedel mycket bättre.
Håll rengöringsmedlen separat från livsmedlen, t.ex. under diskbänken. Detta för att undvika att de blandas ihop.
Du har säkert hört uttrycket ”lite skit rensar magen”. Att laga mat hemma på ett osäkert sätt kan ju kanske vara ok om man enbart lagar mat till sig själv. Man får skylla sig själv typ! Men hur blir det när du lagar mat till någon annan, t.ex. till dina barn, din gravida fru, din svåger med kronisk sjukdom eller gammelmormor? Alla dessa personer tillhör så kallade riskgrupper. Om de blir matförgiftade är risken att de råkar särskilt illa ut större än för en annan person: Det är större risk för barn att bli svårt njursjuka och t.o.m. avlida av EHEC-bakterier än för vuxna (t.ex. en hamburgare som är rosa inuti). Gravida kan råka ut för missfall om de får i sig listeriabakterier medan andra inte behöver påverkas nämnvärt (t.ex. skinkpålägg som förvarats länge i kylskåp). Äldre personer kan dö pga uttorkning när de drabbas av matförgiftning som andra personer blir friska av efter bara något dygn (t.ex. köttgryta som legat framme i rumstemperatur ett tag). Risken för komplikationer vid matförgiftningar är såklart större för kroniskt sjuka personer då de har sämre immunförsvar.
Så vad vill jag säga med allt detta? Jo att ”lite skit rensar magen” är en farlig myt som är viktig att slå hål på!
Även innan du börjar laga mat är det ett antal enkla saker du behöver tänka på. För vissa är dessa punkter självklara medan det för andra är något nytt. Tyvärr har vi flera kända tv-kockar t.ex. Ernst Kirchsteiger som inte följer dessa grundläggande hygienregler.
Så, innan du börjar laga mat:
Sätt upp håret om du har längre hår (du vet själv hur äckligt det är att upptäcka hår i maten, särskilt om det inte är ditt eget)
Ta av klockor, armband och ringar (dessa är ej rena och bör inte råka komma i kontakt med maten)
Tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten (inget fusk här!)
Se till att ytorna du ska arbeta vid är rengjorda (se till att trasan du använder för att torka ytor är fräsch)
Det nalkas mot jul och enligt tradition äter många svenskar julskinka. Dock är det få som vet hur en ”naturlig” julskinka ser ut och smakar. Den är nämligen grå och har inte den typiska julskinkasmaken som vi är vana vid. Vad är det då man har gjort?
Förutom att man tillsatt salt i skinkan har man blandat i nitrit i det saltet innan det injicerats i skinkan. Nitritet har flera funktioner: det ger den den typiska smaken, ger den sin rosa färg och agerar dessutom antibakteriellt. Det är främst bakterien Clostridium botulinum man är rädd för. Den kan bilda ett potent nervtoxin. Det sägs att ett snapsglas med toxinet kan ta död på hela Sveriges befolkning.
Hur som helst går det att hitta skinka i affären som är utan nitrit om ni är nyfikna på att se hur den ser ut och smakar.
Visst är det underbart med sol och bad? Det tycker iallafall jag. Som ni däremot vet har sommarens torka drabbat lantbruket vilket resulterat i att det har varit svårt för djurägarna att hitta mat till sina djur.
Förutom mitt arbete som lärare på universitetet vikarierar jag ibland som officiell veterinär på slakteri, vilket jag även gjorde nu i sommar. Det jag lade märke till var att djuren som kom till slakteriet kom från gårdar långt bort i landet. Vissa hade transporterats nära 8h, vilket är ovanligt för djur i den region av Sverige där jag jobbade. Varför har de inte skickat djuren till ett närmre slakteri? Svaret ligger i att det är köer till slakterierna. Djurägaren har förmodligen fått ta det slakteri med kortast väntetid.
Sedan har det diskuterats i media att detta beror på att efterfrågan på svenskt kött är för låg och att det därför varit svårt att slakta https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halvarslang-ko-till-slakten. Kött håller ju inte för alltid. Ett exempel är KRAV-stutar (kastrerade nötkreatur av hankön). Efterfrågan på den typ av kött har inte ökat i och med torkan och därför får bönder vänta med slakt.
En annan sak jag var orolig för var att det skulle komma in fler magra djur till slakteriet nu då bönderna haft svårare att hitta mat till djuren. Det lilla jag såg under de två veckor jag jobbade under denna sommar 2018 var däremot positiv. Djuren hade normalt hull. En lösning som bönderna har fått ta till för att kunna ge djuren mat har bl.a. varit att leta grenar med löv som djuren kunnat äta av.
Jag hoppas dock att vi inte får samma problem nästa sommar även om jag personligen har njutit för fullt med bad nästan varje dag.