Svaret är NEJ. Mikroorganismer (dvs. bakterier, virus och parasiter) och toxiner är ofta så pass små att vi inte kan se dem med blotta ögat. Därför är det inte möjligt för oss att avgöra om maten är farlig eller inte.
Om maten däremot börjar bli gammal dvs. att vi ser mögel, att den ruttnat eller luktar illa ska den såklart inte ätas, oavsett om den innehåller farliga mikroorganismer/toxiner eller inte.
För det första, vad spelar kylskåpstemperaturen för roll? Risken med att ha det för varmt i kylskåpet är att bakterier som finns i livsmedlen förökar sig så att de blir så pass många att de kan göra oss sjuka. Ju lägre temperatur desto bättre. Dock vet vi av erfarenhet att t.ex. frukt och grönsaker kan förstöras om det blir för kallt.
Den temperatur som Livsmedelsverket rekommenderar är 4-5º. Ni som har moderna kylskåp har säkert redan sett att temperaturen står på kylskåpet. Dock stämmer många gånger inte den med verkligheten. Det kan även vara olika temperatur i olika delar av kylskåpet. Jag rekommenderar därför att du köper en manuell termometer och kontrollerar temperaturen i kylskåpet (både i dörren, i botten och överst i kylskåpet).
Behöver du slänga ett paket mjölk där bäst före-datumet passerats? Svaret är NEJ. Det du däremot bör göra är att smaka och lukta på mjölken. Verkar den ok är det bara att dricka.
Bäst före-datum anger det datum då tillverkaren inte längre kan garantera kvaliteten. Om du däremot har en produkt (t.ex. köttfärs mald i butik eller gravad lax) som istället för bäst före-datum har ”sista förbrukningsdag” bör du slänga den direkt. Sista förbrukningsdag används på s.k. riskprodukter. Även om de smakar och luktar bra skulle vi kunna bli sjuka om vi har otur. Faran med köttfärsen är risken att få EHEC och med den gravade laxen är det listerios.
Kan möjlig mat vara farlig? Svaret är JA. Risken med att äta ett livsmedel som är mögelangripet är ifall mögelsvampen har börjar producera toxin, dvs. gifter.
Så vad ska man göra om man har möglig mat i kylskåpet? När kan man äta och när ska man slänga maten? Det beror på vilket livsmedel det är. Här är några exempel:
Bröd, bär, saft, leverpastej, nötter, mjukost yoghurt: SLÄNG
Frukt, hårdost: Ifall inte hela frukten/osten är möglig kan du skära bort de angripna delarna med marginal och äta resten.
Sylt: Har man haft i tillräckligt med socker (dvs. 500g socker per kg bär) kan man avlägsna det översta lagret av sylten med en sked och äta resten. Annars bör den slängas.
På händerna finns det massa bakterier, vilket är helt normalt då huden inte är steril. Det är mestadels snälla bakterier. Dock kan vi få bakterier på händerna som skulle kunna göra oss sjuka. Däremot är det inte bakterier vi oftast blir sjuka av utan virus som orsakar t.ex. vinterkräksjukan och förkylningar.
Alkoholen som används i handsprit tar död på många bakterier, men inte alla virus som t.ex. förkylningsvirus. Därför hjälper det inte att sprita händerna. För att ta död på virus behöver du tvätta händerna med tvål.
Jag rekommenderar därför inte användning av handsprit till vardags. Det räcker med tvål och vatten innan du börjar laga mat och mellan du hanterar råvaror (t.ex. rå kyckling) och det som ska ätas utan att upphettas (t.ex. sallad).
Obs! I och med coronatiderna rekommenderas användning av alkohol då den tar död på coronaviruset. Tänk på att händerna ska vara rena när du spritar då smutsen försämrar alkoholets effekt.
Se till att sterilisera burkarna du använder genom att sänka ned dem i kokande vatten innan du fyller dem med sylten. Ha i rätt mängd socker (500g socker per kg bär/mos).
Sockret binder vattnet i sylten. Bakterier behöver vatten för att föröka sig och bli tillräckligt många för att göra oss sjuka. Om vattnet redan har bundit till sockret, kan inte eventuella bakterier i sylten använda det vattnet för att föröka sig.
Återfrysning är inte bra kvalitetsmässigt, men utgör däremot ingen större risk för att bli sjuk. Det man däremot ska tänka på är hur man tinar mat. Det bästa är att tina i kylskåp. Temperaturen där är lägre än rumstemperaturen vilket gör att upptiningen går långsammare. Fördelen med det är att livsmedlet då hinner återuppta det vatten som bildat iskristaller så att det inte upplevs som torrt. Vad gäller säkerhet är nackdelen med att tina i rumstemperatur att ifall det finns bakterier på livsmedlet kan de börja föröka sig på dess yta. Det bästa är därför att tina i kylskåp, men har man bråttom kan man mikra eller sänka ned produkten i varmt vatten.
Det går mycket rykten om kosher och halal, men vad är egentligen sant? Vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt?
De är båda olika sorters religiös slakt, kosher är judisk-och halal är muslimsk slakt.
De har från början gemensamt att djuren inte bedövas före avblodningen (då man sticker djuren i halsen med kniv). I EU är bedövning vid slakt obligatorisk, med undantag för bl.a. religiös slakt (då t.ex. kosher och halal). Dock är det inte bara att man struntar i bedövningen som skiljer dessa typer av religiös slakt från vanlig slakt. Vid halal t.ex. ska djuret vara vänt mot Mecka, man avblodar djuret på ett speciellt sätt etc.
Även om EU lagstiftningen tillåter obedövade djur så har livsmedelsföretagen och konsumenterna valet att ändå använda bedövning vid religiös slakt. Det sker med t.ex. halalslakt i Sverige. Den nationella svenska lagstiftningen säger att alla djur måste bedövas, därför sker halalslakt i Sverige fast med kravet på bedövning. Oftast accepterar muslimer bedövning så länge den är reversibel, dvs. att djuret inte dör av bedövningen. Det är fallet med t.ex. el-bedövning där djuret vaknar upp efter bedövning om man inte avblodar den direkt. På vissa ställen i andra länder i EU där man inte behöver bedöva djur vid halalslakt används ändå bedövning för djurens skull.
Däremot är kosherslakten mycket striktare då de inte accepterar bedövade djur. Ett annat problem förutom att kosher vägrar bedövning är att de inte äter bakdelen på djuret. Detta gör att den delen av köttet säljs som vanligt kött i affärerna. Så du som konsument kan råka köpa kött från ett obedövat djur utan att veta om det.
Så vad var skillnaden? Halalkött kan komma från både bedövade och obedövade djur, medan kosherkött alltid är obedövat.
Jag har läst om grupper som vill förbjuda halalslakt på nätet, men de har inte läst på ordentligt då halalslaktat kött visst kan komma från bedövade djur och är därmed inte ett problem ur djurskyddssynpunkt.
Köttkonsumtionen i Sverige har ökat markant de senaste 25 åren från ca 60kg till 87kg per person och år. Förutom att vår ökade köttkonsumtion är dålig för miljön har en sammanställning från WHO visat ett samband mellan konsumtion av rött kött (gris, nöt och lammkött) samt charkprodukter och tjocktarmscancer. Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta max 500gram rött kött i veckan, det är ca 4 köttmåltider i veckan (eller så kan man dryga ut köttet med grönsaker så det blir fler måltider men med mindre kött i varje portion).
Sedan finns det såklart fler aspekter att ta hänsyn till såsom djurskydd. Hur har djuret som vi äter haft det under sin livstid och vid slakt?
Det är inte hållbart att fortsätta äta kött i de mängder vi svenskar gör idag så mitt råd är att tänka om och introducera mer grönsaker i vardagen. Se inte kött som en självklarhet i varje måltid. Låt köttet bli en delikatess, dyrt (dvs. bättre kött gällande djurskydd och miljö, t.ex. svenskt kött) och som äts mer sällan!
Du har säkert hört allt tjat om att man måste hantera den råa kycklingen på ett speciellt sätt i köket. Att man ska använda en egen skärbräda för kycklingen, tvätta händerna mellan man gör det och tar i andra livsmedel/saker. Men måste man verkligen allt detta?
Svaret är JA! På ytan på den råa kycklingen kan det finnas bakterier som gör oss magsjuka, främst Campylobakter, men det kan också finnas antibiotika resistenta bakterier s.k. ESBL.
De här bakterierna dör när du upphettar kycklingen tillräckligt, så problemet är när du hanterar den råa kycklingen.
Se till att tvätta händer efter du rört kycklingen och ta inte i något innan du tvättat händerna. Tvätta med tvål och ta inte med de smutsiga händerna på kranen utan använd armbåge om det går. Skär inget annat på skärbrädan förrän den är ordentligt diskad med diskmedel (använd en separat bräda för t.ex. grönsaker som du äter rått). Har du diskmaskin rekommenderar jag att ni lägger in skärbrädan som ni skurit kycklingen på direkt i diskmaskinen. Har du inte det får du vara försiktig när du diskar skärbrädan för hand så att du inte skvätter runt det smutsiga diskvattnet kring diskhon och på mat och dyl som ligger runtom.
Powered by WordPress & Theme by Anders Norén