Det är dags att reda ut detta med frysning vs upphettning! De flesta av oss vet att upphettning tar död på bakterier men vad händer med bakterierna vid frysning?
Det som händer är att bakterierna slutar föröka sig eller förökar sig långsammare. Problemet är om det finns bakterier på maten innan frysning, då finns de kvar levande efter att de tas ut från frysen. Virus dör inte heller i frysen.
Svaret på frågan är: Nej, varken bakterier eller virus dör i frysen!
De flesta av oss har nog hört att man kan bli magsjuk av att äta råa ostron. Men vad är det man blir sjuk av?
Det är främst Norovirus (alltså vinterkräksjukan), men det finns även en risk att bakterien Vibrio gör oss sjuka när vi äter ostron. Om man skulle upphetta ostronen ordentligt så skulle de kunna ätas utan oro för virus och bakterier, men eftersom trenden är att äta dem råa finns risken att bli sjuk.
Så hur sjuk kan man bli av att äta råa ostron? Är det värt att chansa? Ja vinterkräksjukan har du säkert haft och vet hur dåligt du mådde med kräkningar, diarré och kanske även feber som varade i några dagar. Däremot har du kanske inte hört talas om bakterien Vibrio. Symtomen för Vibrio är främst vattniga diarréer och magsmärtor, men även kräkningar och feber förekommer. Den är vanligast i importerade ostron då bakterien trivs i varmare vatten än de vi vanligtvis har i Sverige. Både Vibrio och Norovirus kan hamna i ostronen när de odlas i kustnära vatten och det som händer är att ostronen filtrerar vattnet och om vattnet är förorenat med Vibrio eller Norovirus så fastnar dem i ostronen. Båda dessa kommer från människors avföring och de kan hamna i ostronen om vattnet där de odlas är förorenat.
Så svaret på frågan är: Nej, det är inte säkert att äta råa ostron!
Pågående utbrott, Salmonella i kinderägg:
Vill du ha en kinderöverraskning? Ja här blev det verkligen en oväntad överraskning!
När man hör om Salmonella förknippar man det oftast med kött och ägg. Då menar jag ägg från höns, inte kinderägg! Men vad de flesta inte vet är att Salmonella också förknippas med choklad. Hur hamnar då Salmonellan i chokladen?
Salmonella kommer ursprungligen från människors och djurs tarmar och sprids till miljön via avföringen. Bakterien kan därför enkelt spridas till miljön och sedan hamna i djurs foder och i livsmedel som vi äter. T.ex. kan kakaobönorna ha fått på sig Salmonella på detta sätt. Egentligen bör Salmonella dö när kakaobönorna rostas, men ibland överlever de ändå. Det verkar dock som att orsaken till detta utbrott är mjölprodukten ”buttermilk” som används som ingrediens i kinderäggen. Salmonella kan ha hamnat i mjölken vid mjölkning då den kan komma från kornas spenor som ej rengjorts tillräckligt. För att ta död på bakterier i mjölk så bör den pastöriseras så eventuella bakterier dör. Något måste gått fel under pastöriseringsprocessen som gjort att Salmonellabakterierna överlevt och senare hamnat i kinderäggen då olika mjölkprodukter används som ingredienser.
Lite kort info om Salmonella: Salmonella är en bakterie som orsakar många sjukdomsutbrott i Europa varje år. Inkubationstid (alltså tiden från att man fått i sig bakterien tills att man får symtom) är ca 1-3 dagar. Några vanliga symtom är diarré (kan vara blodig), magkramper och feber. Symtomen varar oftast i några dagar men kan vara i över en vecka. Oftast blir man helt frisk, men äldre, väldigt små barn och kroniskt sjuka kan drabbas hårdare. Har man otur kan man även drabbas av komplikationer såsom ledinflammation. Har man haft salmonella och blivit frisk kan man fortfarande utsöndra bakterien i avföringen under väldigt lång tid. På så sätt kan bakterien spridas vidare ut i miljön.
Förmodligen har du inte hört talas om yersinios. Det är en sjukdom som orsakas av bakterien Yersinia. Bakterien finns främst på grisens tonsiller och tunga och kan hamna på fläskköttet vid kontamination under slakten. Just nu pågår ett yersinia utbrott i Sverige: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/yersinia-sverige-januari-2021-/. Man vet fortfarande inte vad smittkällan är med den vanligaste orsaken är fläskkött, därför är det väldigt viktigt att du steker igenom fläskköttet!
Det bör även vara noggrann med hygienen när du hanterar det råa köttet:
1. Använd inte samma skärbräda till att hacka/skära annan mat på utan släng den direkt i disken/diskmaskinen
2. När du tagit i det råa köttet öppna kranen med armbågen/utsidan av handen och tvätta händerna med rikligt med tvål
3. Undvik att stänka runt vatten i köket när du tvättar händerna/diskar redskap som varit i kontakt med köttet
4. Låt inte köttsaft droppa från förpackningen på annan mat i kylskåpet
Det nalkas mot jul och enligt tradition äter många svenskar julskinka. Dock är det få som vet hur en ”naturlig” julskinka ser ut och smakar. Den är nämligen grå och har inte den typiska julskinkasmaken som vi är vana vid. Vad är det då man har gjort?
Förutom att man tillsatt salt i skinkan har man blandat i nitrit i det saltet innan det injicerats i skinkan. Nitritet har flera funktioner: det ger den den typiska smaken, ger den sin rosa färg och agerar dessutom antibakteriellt. Det är främst bakterien Clostridium botulinum man är rädd för. Den kan bilda ett potent nervtoxin. Det sägs att ett snapsglas med toxinet kan ta död på hela Sveriges befolkning.
Hur som helst går det att hitta skinka i affären som är utan nitrit om ni är nyfikna på att se hur den ser ut och smakar.
Visst är det underbart med sol och bad? Det tycker iallafall jag. Som ni däremot vet har sommarens torka drabbat lantbruket vilket resulterat i att det har varit svårt för djurägarna att hitta mat till sina djur.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/torkan-leder-nodkris-for-bonderna
Förutom mitt arbete som lärare på universitetet vikarierar jag ibland som officiell veterinär på slakteri, vilket jag även gjorde nu i sommar. Det jag lade märke till var att djuren som kom till slakteriet kom från gårdar långt bort i landet. Vissa hade transporterats nära 8h, vilket är ovanligt för djur i den region av Sverige där jag jobbade. Varför har de inte skickat djuren till ett närmre slakteri? Svaret ligger i att det är köer till slakterierna. Djurägaren har förmodligen fått ta det slakteri med kortast väntetid.
Sedan har det diskuterats i media att detta beror på att efterfrågan på svenskt kött är för låg och att det därför varit svårt att slakta https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halvarslang-ko-till-slakten. Kött håller ju inte för alltid. Ett exempel är KRAV-stutar (kastrerade nötkreatur av hankön). Efterfrågan på den typ av kött har inte ökat i och med torkan och därför får bönder vänta med slakt.
En annan sak jag var orolig för var att det skulle komma in fler magra djur till slakteriet nu då bönderna haft svårare att hitta mat till djuren. Det lilla jag såg under de två veckor jag jobbade under denna sommar 2018 var däremot positiv. Djuren hade normalt hull. En lösning som bönderna har fått ta till för att kunna ge djuren mat har bl.a. varit att leta grenar med löv som djuren kunnat äta av.
Jag hoppas dock att vi inte får samma problem nästa sommar även om jag personligen har njutit för fullt med bad nästan varje dag.
Köttkonsumtionen i Sverige har ökat markant de senaste 25 åren från ca 60kg till 87kg per person och år. Förutom att vår ökade köttkonsumtion är dålig för miljön har en sammanställning från WHO visat ett samband mellan konsumtion av rött kött (gris, nöt och lammkött) samt charkprodukter och tjocktarmscancer. Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta max 500gram rött kött i veckan, det är ca 4 köttmåltider i veckan (eller så kan man dryga ut köttet med grönsaker så det blir fler måltider men med mindre kött i varje portion).
Sedan finns det såklart fler aspekter att ta hänsyn till såsom djurskydd. Hur har djuret som vi äter haft det under sin livstid och vid slakt?
Det är inte hållbart att fortsätta äta kött i de mängder vi svenskar gör idag så mitt råd är att tänka om och introducera mer grönsaker i vardagen. Se inte kött som en självklarhet i varje måltid. Låt köttet bli en delikatess, dyrt (dvs. bättre kött gällande djurskydd och miljö, t.ex. svenskt kött) och som äts mer sällan!
Du har säkert hört allt tjat om att man måste hantera den råa kycklingen på ett speciellt sätt i köket. Att man ska använda en egen skärbräda för kycklingen, tvätta händerna mellan man gör det och tar i andra livsmedel/saker. Men måste man verkligen allt detta?
Svaret är JA! På ytan på den råa kycklingen kan det finnas bakterier som gör oss magsjuka, främst Campylobakter, men det kan också finnas antibiotika resistenta bakterier s.k. ESBL.
De här bakterierna dör när du upphettar kycklingen tillräckligt, så problemet är när du hanterar den råa kycklingen.
Se till att tvätta händer efter du rört kycklingen och ta inte i något innan du tvättat händerna. Tvätta med tvål och ta inte med de smutsiga händerna på kranen utan använd armbåge om det går. Skär inget annat på skärbrädan förrän den är ordentligt diskad med diskmedel (använd en separat bräda för t.ex. grönsaker som du äter rått). Har du diskmaskin rekommenderar jag att ni lägger in skärbrädan som ni skurit kycklingen på direkt i diskmaskinen. Har du inte det får du vara försiktig när du diskar skärbrädan för hand så att du inte skvätter runt det smutsiga diskvattnet kring diskhon och på mat och dyl som ligger runtom.
Ni har säkert hört att man inte bör äta rå köttfärs och jag ska förklara varför. När kött mals och blir köttfärs får den en mycket större yta som är i kontakt med luften, vilket ökar risken för kontamination av bakterier från omgivningen. Så även om man flamberar ytan på köttfärsen hjälper det inte då man inte kommer åt att sterilisera all yta som är i kontakt med luft. Skillnaden ser man med en köttbit s.k. råbiff som man kan flambera hela ytan på för att döda bakterierna. Så man kan säga att en flamberad rå köttbit är säkrare att äta då mikroorganismer har svårt att ta sig in i köttet och föröka sig där. Så det skulle kunna räcka med att ytan är steriliserad. Problemet är ifall bakterien redan finns inuti köttet. Där den risken är som störst är i kyckling och griskött som därför måste genomstekas helt innan de äts då de kan innehålla farliga bakterier (t.ex. Campylobakter i kyckling och Yersinia i fläsk)! Kom därför ihåg att rådet endast gäller för nötkött och att det trots detta äts på egen risk och att jag ändå rekommenderar att upphetta köttet ordentligt!
Powered by WordPress & Theme by Anders Norén